Checklista för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll

Örebro universitet
Bo Edvardsson

Checklista för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll
av barnavårdsutredning
Syftet är att höja den sakliga och etiska kvaliteten på barnavårdsutredningar. Checklistan är tänkt att användas dels under en pågående utredningsprocess och dels för att i efterhand söka kvalitetsgranska en utredning.
Alla frågor behöver inte nödvändigtvis vara relevanta och det kan finnas viktiga förhållanden i en utredning som inte täcks av checklistan. När frågan bedöms vara icke relevant, v g dra en streck över frågan. Det går bra att skriva till förtydligande kommentarer eller liknande.

En kvantitativ indikation på utredningens sakliga nivå utgör antalet plusmarkerade svar. Dock kan en utredning med många plusmarkerade svar innhålla allvarliga brister, då frånvaron av något/några plus kan vara avgörande.
Kvantitativa indikationer måste därför användas med försiktighet och kritiskt omdöme.

Identifikationsuppgifter kring den granskade utredningen

Kommun/distrikt/kommundel/stadsdel: ……………………………………………….

Huvudhandläggares namn: ……………………………………………………………

Barn Född år O pojke O flicka

Vad handlar anmälan/ansökan om? ……………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
Är utredningen sammanställd i ett särskilt dokument? O Ja O Nej

Utredningsdokumentets datering: ……………………………………………………..

Formella aspekter på utredningen

Finns kommun/distrikt/kommundel med adress angiven? O Ja+ O Nej

Finns handläggare med tjänstetelefon angiven? O Ja+ O Nej

Finns medhandläggare med tjänstetelefon angiven? O Ja+ O Nej

Finns barnets o föräldrarnas namn, adress och ålder? O Ja+ O Nej

Framgår om det är en anmälan eller ansökan? O Ja+ O Nej

Framgår datum då anmälan/ansökan inkom? O Ja+ O Nej

Framgår beslutsdatum för att inleda utredningen? O Ja+ O Nej

Framgår beslutsdatum för att avsluta utredningen? O Ja+ O Nej

Redovisas relationen, tidigare händelser (t ex konflikter)
och graden av kännedom mellan anmälare och anmäld ? O Ja, mkt + O Ja, ngt O Nej

Redovisas källkritisk bedömning av anmälans sakliga kvalitet? O Ja, mkt+ O Ja, ngt O Nej

Framgår vem/vilka som är vårdnadshavare? O Ja+ O Nej

Framgår om det finns utredning/ar/ om barnet sen tidigare? O Ja+ O Nej

Om ja, framgår ansvarig organisation och datum för dessa utr? O Ja+ O Nej

Har utredningen pågått mer än fyra månader? O Ja O Nej+

Om ja, finns förlängningsbeslut? O Ja O Nej

Framkommer att vårdnadshavarna och i förekommande fall den unge underrättats om att en utredning inletts?

Vårdnadshavarna O Ja+ O Nej Den unge O Ja+ O Nej

Framgår att vårdnadshavarna och i förekommande fall den unge
tagit del av vad socialtjänsten kommit fram till i utredningen?

a) vårdnadshavarna O Ja+ O Nej
b) den unge O Ja+ O Nej

Framgår att vårdnadshavarna respektive den unge erbjudits att foga repliker
till uppgifter i utredningen?

a) vårdnadshavarna O Ja+ O Nej
b) den unge O Ja+ O Nej

Övergripande metod- och saklighetsfrågor

Finns en bakgrund med anledning till utredning? O Ja, tydlig+ O Ja, ngt O Nej

Är utredningens språk begripligt för de berörda?

O Ja, helt + O En del är nog obegripligt O Mycket är nog obegripligt

Är utredningens text genomgående tydlig i disposition, logik etc för en icke initierad läsare?

O Ja, tydlig+ O Nja, en del otydlighet O Nej, mycket otydlighet

Finns uttalade frågeställning/ar/ som styrt utredningsarbetet tydligt angivna i
utredningens inledande text? O Ja+ O Nej

Innehåller dessa frågeställningar ett eller flera diskutabla antaganden? O Ja O Nej+

Om uttalade frågeställningar saknas, vilka har då varit de icke uttalade frågeställningarna? ………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………

Har utredningen utgått från något antagande eller någon förhandsuppfattning vad gäller bedömning och/eller åtgärd?

O Ja,antagandet/uppfattningen
att…………………………………………………………………………………………….
O Nja, det verkar finnas förhandsuppfattningen att ……………………………………….

O Nej, den söker allsidigt ta reda på hur det förhåller sig utifrån frågeställning/ar/?.+

Är den använda utredningsmetodiken lämplig i förhållande till frågeställningen/arna?

O Ja, helt+ O Ja, delvis, men inte helt O Nej, olämplig/tveksam på så sätt att………..
……………………………………………………………………………………………….

Finns en beskrivning av utredningsmetod som innefattar principer för urval, bortval (reduktion), dokumentation, säkerställande och källkritisk granskning av uppgifter?

O Ja, tydlig+ O Ja, delvis O Nej, det framgår inte hur utredaren arbetat

Finns en påtaglig skevhet/ensidighet i urvalet av redovisade uppgifter?

O Ja, avsevärd O Ja, någon skevhet O Nej, allsidighet föreligger+

Saknas eller undanhålls för frågeställningarna relevant material?

O Ja, en hel del O Ja, en del O Nej+

Förekommer vaga (icke preciserade) uppgifter? O Ja, många O Ja, en del O Nej, föga+

Förekommer onödig upprepning av uppgifter? O Ja, mycket O Ja, en del O Nej, föga+

Är all återgivning av uppgifter (referat, citat) från tidigare utredningar, journaler, intyg och skrivelser helt korrekt och utan skevhet i urval och utan lösryckning från sammanhang som ger en annorlunda innebörd?

O Ja, utan anm+ O Nej, det finns fel och missvisning

Är samtliga utredningssamtal, observationer, hembesök och andra besök specificerade vad gäller syfte, datum, plats, närvarande personer (inkl utredare) och tidslängd (elementära protokollära uppgifter) samt metoden/tillvägagångssättet i princip?

O Ja+ O Nej, bl a saknas …………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………..

Har de för utredningens frågeställningar relevanta nyckelpersonerna kontaktats för samtal?

O Ja, alla+ O Ja, med något undantag O Nej, flera saknas

Redovisas några bedömningar av samtalens kvalitet, t ex vad gäller att fria berättelser föreligger, att utredaren har styrt samtalen genom utfrågning eller rörande samtalsklimatet
(t ex konfliktklimat)?

O Ja, för varje samtal+ O Ja, delvis O Nej, inte alls

Redovisas hur relationen mellan utredare och familjemedlemmar bedöms ha varit under utredningsprocessen?

O Ja+ O Nej

Redovisas hur de av utredningen berörda (barnet o föräldrarna) värderat utredningsprocessen?

O Ja, för alla+ O Ja, delvis O Nej

Finns klart angivet om de berörda givits full möjlighet/tid att lägga fram sina uppfattningar?

O Ja+ O Nej

Har från berörda och andra ingivna skrivelser etc förtecknats (t ex i bilaga) med avsändare, datum och innehållsbeskrivande rubrik?

O Ja+ O Nej, förteckning saknas

Är utredningen att anse som allsidig, eller fattas viktiga relevanta informationer?

O Ja, allsidig+ O Nej, fattas vissa saker O Nej, fattas mycket

Är de uppgifter som finns i utredningens text Ja Nej

a) genomgående källredovisade (namngiven person el annan källa)? O+ O

b) genomgående tidsredovisade i form av exakta tidpunkter eller tidsperioder
(t ex för insatser, symtom etc – starttidpunkt och upphörandetidpunkt) O+ O

c) genomgående källkritiskt prövade (enl metodavsnitt)? O+ O

d) genomgående relevanta i förhållande till frågeställningar? O+ O
(obehövliga uppgifter skall ej tas med)

e) tillräckligt preciserade? O+ O

f) språkligt osäkerhetsmarkerade när så är befogat? O+ O

Förekommer i utredningens text Ja Nej

a) starkt subjektiva påståenden (t ex ”jag upplever att”)? O O+

b) diskutabla värderande påståenden? O O+

c) icke hållbara generaliseringar? O O+

d) tolkningar, där alternativa tolkningar inte övervägs? O O+

e) påståenden som inte är sakligt grundade/faktafel? O O+

f) i sak felaktiga resonemang eller tankefel? O O+

g) etiskt/juridiskt tveksamma metoder/påståenden/resonemang? O O+
(t ex tankar i strid med svensk grundlag)

h) klart obehövliga uppgifter (i förh till frågeställningar) O O+

Förekommer sammanhållna textavsnitt med resursanalyser/resursinventeringar kring familjen och dess medlemmar?

a) familjen i sin helhet? ……… st påbörjade rader (+ vid minst 10 påb rader)

b) fadern ………. st -”- ( + )

c) modern ……… st -”- (+ )

d) barnet ……… st -”- (+ )

Grundas slutbedömningen/ar på Ja Nej

a) i bredd o djup tillräckligt redovisat uppgiftsunderlag? O+ O

b) uttalad invägning av barnets uppfattningar? O+ O

c) uppgiftsunderlag där de berörda (föräldrar o barnet)
fått möjlighet till repliker som redovisas i texten? O+ O

d) uppgiftsunderlag där respektive uppgiftslämnare
(föräldrar, barn, referenter och andra) fått bestyrka
och komplettera sammandraget av lämnade uppgifter? O+ O

e) öppet redovisade tankeled/resonemang från replikerade

och bestyrkta uppgifter till slutsatser/bedömningar? O+ O

f) uttalat övervägande av alternativa tolkningar? O+ O

g) uttalad invägning av kompenserande (skyddande)
faktorer och de berördas resurser? O+ O

h) uttalad invägning av tydligt angivna riskfaktorer
eller förmodade riskfaktorer O+ O

Förekommer hänvisning till vetenskaplig undersökning
eller teori? O+ O

Om ja,
a) är hänvisningen tillräckligt källredovisad
(så källan kan återfinnas)? O+ O

b) föreligger en korrekt återgivning och
användning av källan eller teorin? O+ O

c) nämns ev alternativa källor och teorier
eller kritik kring källan/teorin? O+ O

Om det förekommit något slag av beroenden, konflikter, jäv, skvaller, rykten etc som kan ha inverkat på uppgiftslämnares uppgifter eller utredarens uppfattning, så uppkommer frågan om detta redovisas öppet i utredningen?

O Ja,tydligt + O Nej, dolt helt el delvis O Inga sådana problem i denna utredning.

Anförs okritiskt och uttalat beteenden från de berörda som helt eller delvis uppkommit eller kan ha uppkommit genom socialtjänstens eller utredarens agerande och utan att detta klargörs?

O Ja, ett flertal O Ja, något/några få O Nej+

Anförs okritiskt icke relevanta uppgifter som har med utredarens eller referenters egna föreställningar, åsikter, värderingar, känslor, upplevelser etc att göra och inget med sakförhållanden kring barnet och familjen att göra (t ex utredarens ”oro” – tankefelet att blanda in sig själv)?

O Ja, flera inblandningar av irrelevanta utredaruppgifter O Ja, någon inblandning
O Nej, ingen inblandning+

Används hypotestänkande (uttalad osäkerhet) eller arbetar utredaren med fixa övertygelser?

O Ja, hypotestänkande+ O Blandat O Nej, fixa övertygelser och tro

Uppvisar utredningen klara tecken på den utbredda, okritiska ”tycka-tro-känna-uppleva”-kulturen vad gäller utredarens metod ?

O Ja, mkt O Ja, ngt O Nej, inte alls+

Referentmaterial

Antal referenter ……stycken (kan variera)

Har alla referenter hörts oberoende av varandra? O Ja+ O Nej

Antal påbörjade rader med referentmaterial? ……stycken påbörjade rader

Saknas en eller flera mycket relevanta referenter? O Ja O Nej+

Förekommer referentmaterial som passerat en
eller flera tydliga mellanhänder (t ex rektor, föreståndare)? O Ja O Nej+

Förekommer material som bedöms som skvaller eller rykten? O Ja O Nej+

Är sammandragen av referentmaterial genomgående
godkända av uppgiftslämnaren? O Ja+ O Nej

Är referentuppgifterna källkritiskt kommenterade? O Ja+ O Ja, delvis O Nej

Klientperspektiv/Familjematerial

Har relevanta familjemedlemmar kommit till tals? O Ja+ O Nej

Har de hörts oberoende av varandra? O Ja+ O Nej

Anges namn på vilka som har observerat barnet och lämnat uppgifter?

O Ja+ O Nej

Har förälderns/föräldrarnas samspel med barnet observerats minst 3 ggr och totalt minst 3 timmar?

O Ja+ O Nej, men …..ggr och……..tim O Nej, ingen observation

Antal observationer av barnet ensamt utan föräldrar …..st på totalt ……timmar. (+ vid 3 st)

Om inget observationsmaterial kring barnet, framgår varför? O Ja O Nej

Anges namn på samtliga som talat med barnet? O Ja+ O Nej

Antal enskilda samtal med barnet? ……st (bör vara minst 3, ger+)

Antal påbörjade rader med talmaterial från barnet …….st
(+ minst 20 r förskolebarn, +minst 40 r skolbarn)

Har barnet kommit till tals om den totala livssituationen? O Ja+ O Nej

Om inget samtalsmaterial med barnet, framgår varför? O Ja O Nej

Antal samtal med fadern? ……st (+ minst 3 st)

Antal påbörjade rader med talmaterial från fadern …….st (+ minst 40 r)

Om inget material från fadern, framgår varför? O Ja O Nej

Antal samtal med modern? ….. st (+ minst 3 st)

Antal påbörjade rader med talmaterial från modern ……st (+ minst 40 r)

Om inget material från modern, framgår varför? O Ja O Nej

Antal samtal med andra familjemedl än ovan…….st (+ om det finns något)

Antal påbörjade rader talmaterial från andra familjemedl än ovan ……st (+ om minst 20 r)

Klientperspektiv: balanskrav

Föreligger rimlig balans mellan material från myndigheter och yttre referenter å ena sidan och material från familjemedlemmar, särskilt barnet, å andra sidan? (t ex 50/50) O Ja O Nej

Ange kvoten.i antal påbörjade rader …………/…………….. (+ kräver minst 0.40)

Om balansen inte är rimlig, redovisas varför? O Ja, skälet är…………………… O Nej
(En liten kvot, t ex 0 – 0.30, utgör en varningssignal att klientperspektivet är alltför svagt representerat)

Faktorer kring barnet

Är följande faktorer belysta när det gäller barnet?
Ja, tillräckligt Ja, delvis Nej

Fysisk hälsa O+ O O
Barnmedicinsk undersökning O Redovisad+ O Ej redovisad

Psykisk hälsa O+ O O
Barnpsykologisk bedömning O Redovisad+ O Ej redovisad

Personlighet O+ O O

Vanor O+ O O

Intressen O+ O O

Resurser (inkl nätverk) O+ O O

Aktuella rutiner kring barnet O+ O O

Barnets aktuella tankar,
känslor och beteenden O+ O O

Ja, tillräckligt Ja, delvis Nej

Barnets utveckling O+ O O

Socialt beteende O+ O O

Problembeteenden O+ O O

Relation till mamma O+ O O

Relation till pappa O+ O O

Relationer till ev syskon O+ O O

Relationer till kamrater O + O O

Relationer till andra närstående O + O O

Materiella betingelser O+ O O

Är mammans syn på barnets situation belyst? O+ O O

Är pappans syn på barnets situation belyst? O + O O

Om någon förälders syn på barnets situation inte belysts,
framgår varför? O Ja, skälet är ……………………………….. O Nej

Uppgifter om föräldrarnas förmåga/oförmåga och social situation

Är det godtagbart belyst vilka förmåga/oförmåga föräldrarna eller föräldern har att tillgodose barnets behov av ”tillräckligt bra föräldraskap”?

Ja, tillräckl Ja, delvis Nej
Ma Pa Ma Pa Ma Pa
a) grundläggande vård som mat, sömn,
åtgärder vid sjukdom, kläder, hygien O+ O+ O O O O

b) se till att barnet inte utsätts för fara
socialt eller fysiskt, t ex destruktiva
kamrater, droger eller trafikfaror O + O+ O O O O

c) kritisk förmåga gentemot destruktiva
krafter i samhället förmedlad till barnet,
t ex kommersiell exploatering, TV-våld,
alkohol, droger, kriminalitet O+ O+ O O O O

d) känslomässig värme och stöd,
att bry sig, engagemang för barnet O+ O+ O O O O

e) lek, aktiviteter och stimulans O+ O+ O O O O

f) stöd vid skolgång, t ex hjälp att gå till skolan,
läxhjälp, intresse för barnets skolgång O+ O+ O O O O

g) vägledning o gränssättning O+ O+ O O O O

Framgår varför om någon förälders förmåga/oförmåga inte belysts?

O Ja, skälet är………………………………………………………………. O Nej

Är familjens sociala situation – med fokus på konsekvenser för barnet- godtagbart belyst?
Ja, tillräckl Ja, delvis Nej
a) familjehistoria och nuvarande
förhållanden O+ O O

b) andra familjemedlemmar O+ O O

c) övrigt nätverk och stödpersoner O + O O

d) bostad och utemiljö (av relevans) O + O O

e) skolsituation, inkl skolkamrater,
alternativt daghemssituationen O + O O

f) föräldrarnas arbetsförhållanden
(av relevans för barnet) O+ O O

g) föräldrarnas fysiska och psykiska hälsa O+ O O

h) alkohol, rökning och andra droger
eller preparat av betydelse O+ O O

i) ekonomiska o materiella förhållanden O+ O O

Hembesök

Finns redovisning av genomförda hembesök med syfte, metod, datum, vilka som var närvarande och tidslängd ? O Ja+ O Nej O Inga hembesök genomförda

Har hembesöken använts även för att inhämta information om barnets livssituation vad gäller fysisk miljö (bostad och ute; ev risker), social miljö, vanor, rutiner, materiella villkor, intressen m m?

O Ja, tydligt + O Ja, ngt O Nej

Redovisas enbart tillfälliga intryck från hembesöken?

O Ja, bara intryck O Något mer än intryck O Miljöbeskrivn, samspel, rutiner m m +

Bedömningar och förslag

Är de framförda bedömningarna väl grundade i redovisade uppgifter och tankeled från dessa?

O Ja+ O Ja, delvis O Nej, klart otillräckligt grundade

Finns antaganden/resonemang i bedömningsavsnittet som lätt låter sig angripas i sak?

O Ja, några O Ja, något O Nej, inget av betydelse+

Har i utredningen gjorts en på säkerställda uppgifter grundad bedömning av barnets behov?

O Ja+ OTveksamt O Nej

Finns riskbedömningar? O Ja+ O Nej Om ja, är de sakligt grundade? O Ja+ O Nej

Framgår uttalat om barnets uppfattning vägts in i bedömningen?

O Ja+ O Nej

Framgår uttalat att de berördas resurser och nätverksresurser har vägts in
i bedömningarna?

O Ja+ O Nej

Övervägs alternativa lösningar med angivande av för- och nackdelar
inkl konsekvenser?

O Ja+ O Nej

Saknas omnämnande eller överväganden kring någon viktig lösningsmöjlighet?

O Ja O Nej+

Görs en noggrann barnkonsekvensanalys vad gäller det/de förordade förslagen?

O Ja, tillräckligt + O Ja, delvis O Nej, klart otillräcklig barnkonsekvensanalys

Redovisas vilken uppfattning barnet självt har om respektive förslag?

O Ja+ O Nej (mycket allvarlig brist om barnet är samtalsbart)

Har uttalade överväganden gjorts om barnet kan

a) stödjas av någon anhörig eller annan närstående? O Ja+ O Nej

b) tas emot för placering av någon anhörig eller annan närståend O Ja+ O Nej

Granskningen

Vem har granskat utredningen? O Utredaren O Kollega O Arbetsledare O Utvärderare

Har granskaren haft annan kännedom om ärendet? O Ja O Nej

Granskarens fria kommentarer
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………

Granskarens övergripande bedömning av hela utredningen

Antal plusbedömningar: ……stycken (totalt antal möjliga plus = ) Proportion + = …….

Den granskade utredningen bedöms vad gäller saklig kvalitet, allt sammanvägt, som

O Icke godtagbar O Tveksam/gråzon O Godtagbar O Ganska bra O Mycket bra

Saklighetsbetyg

1 2 3 4 5

En godtagbar utredning skall inte innehålla någon avgörande brist, som t ex kan leda till
fel bedömning och fel beslut. Många plus räcker inte.
———————————————————————————————————-

Den granskade utredningen bedöms vad gäller etisk kvalitet, allt sammanvägt, som

O Icke godtagbar O Tveksam/gråzon O Godtagbar O Ganska bra O Mycket bra

Etikbetyg
1 2 3 4 5

Ev etiska problem? …………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………..
……………………………………………………………………………………………..

En godtagbar utredning skall inte innehåll någon betydande etisk brist.

Anm. Arbetet med det här framlagda utkastet fick sin startpunkt genom att jag råkade få del av ett intressant kortare utkast till ”Mall för granskning av barnavårdsutredning” med 28 punkter från sociala enheten vid länsstyrelsen i Stockholms län (Sigbritt Hagbard, Karin Jaensson) 2001. Jag erhöll handläggarnas tillstånd att inom Örebro universitets verksamhet vidareutveckla, förändra och utvidga, vilket här skett med hjälp av erfarenheter från forskningen och kursgivningen inom utredningsmetodik vid Örebro universitet. Länsstyrelsen kan inte på något sätt hållas ansvarig för det här aktuella utkastet och få av de ursprungliga frågorna torde ha förblivit helt orörda. Utkastet står till den svenska socialtjänstens disposition enligt icke-kommersiella principer (får ej säljas, men väl kopieras för diskussion och användning). Förhoppningsvis kan fortsatt diskussion och utprövning leda fram till en version som kan få kvalitetshöjande betydelse för svenska kommuners barnavårdsutredningar av olika slag. Då det kan förmodas att olika bedömare varierar mer eller mindre bör observeras att jämförelser kräver att samma bedömare används eller att bedömare synkroniseras (hög procent överensstämmande bedömningar av totalantalet bedömningar, s k interbedömarreliabilitet). Nu behöver inte just jämförelser eller systematiska utvärderingar bli den viktigaste användningen utan det kan nog vara att checklistan används för att höja medvetenheten, föranleda diskussioner och som en följd höja kvaliteten. All möjlig användning borde ge tillskott till utvecklingen av utredningsmetodiken.
Checklistan innehåller en stor mängd frågor. En idé jag haft är att det kan vara utvecklande att starta brett och vittfamnande. Kanske kan efterhand en reduktion till ett antal centrala frågor göras….eller så tillkommer ännu fler. Ingen har sagt att utredningskvalitet är särskilt enkelt att åstadkomma. Filosofen Nikolaus Cusanus hävdade år 1440 att ”vi måste söka lära känna vår okunnighet”. ”Kunna vi till fullo uppnå detta, då komma vi fram till den lärda okunnigheten (docta ignorantia)….ju okunnigare någon vet sig vara, desto lärdare är han”, säger Cusanus. Om inte annat kan kanske det föreslagna formuläret bidra till att öka medvetenheten om bristen på kunskap i den enskilda utredningssituationen. Även socialarbetare kan nog behöva ”docta ignorantia”.

Synpunkter kan gärna inges till

Bo Edvardsson, docent, leg psykolog
Örebro universitet, 701 82 Örebro
Tel 019-30 30 11; 0591-140 86
Epost: E-post