Skolan – en frizon för barn i institutionsvård

Lyssna på oss, ta oss på allvar, det är vad barnen vill säga till oss vuxna, menar Martin Hugo som har skrivit forskningsrapporten ”Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem”. Han har följt ungdomar som lever på institution och fått bekräftat att skolan är en viktig frizon för ungdomar som för övrigt har en jobbig tillvaro. De blir stärkta av att lära sig saker och att vuxna har lagom ställda förväntningar på dem.

Det berättar han på en konferens om SiSam-modellen , ett projekt som kom till efter att skolinspektionen i våras kom fram till att det fanns brister i undervisningen för ungdomar som vistas på SiS-hemmen, det vill säga statens institutionsboende för ungdomar.

Skolinspektionens rapport ledde till nya regler i skollagen, och de trädde i kraft i juli i år. Med de nya reglerna vill man framför allt förbättra struktur i, och respekt för, undervisningen samtidigt med höjda förväntningar på barnen. En obruten skolgång är viktigt. Därför bildades SiSam.

SiSam är ett samarbetsprojekt som vilar på tre grundpelare: SiS, socialtjänsten och den unges hemskola. Modellen bygger på att eleven står i centrum och att flera yrkesgrupper samverkar, t ex rektorer, elevhälsan, studie- och yrkesvägledare.

Personal från Haninge och Eskilstuna kommun deltog på konferensen och berättade om sina erfarenheter. Det återkommande problemet är förstås den höga personalomsättningen i socialtjänsten. Förutom att det är förödande för de familjer som är inblandade och för personalen själv, så försvårar det också projekt av det här slaget eftersom samarbetet tvingas börja från början hela tiden. De berättar också om andra svårigheter, till exempel alltför täta vattenskott mellan skola och socialtjänst där man ofta hänvisar till sekretess när det gäller information om barnen.

Enligt forskningen är följande saker viktiga för att barn med ett starkt skolmotstånd ska utveckla en mer positiv skolidentitet:

  • Goda mellanmänskliga relationer
  • Innehåll som är på riktigt, det vill säga inte bara meningslöst tidsfördriv
  • En rimlig omställningstid
  • Rätt ställda förväntningar
  • En upplevelse av delaktighet

Det är i stora drag de kriterier som brukar nämnas för att en människa ska känna att hon eller han har ett fullvärdigt liv. Det gäller förstås barn på institution också.

Om barnen får rätt stöd förbättras deras skolidentitet som ofta är svag när de kommer till SiS. Det vill säga, de ser sig själva som någon som inte klarar av skolan. Ofta har förväntningarna tidigare varit lågt ställda på dem.

Om man däremot förväntas klara av sina studier är det lättare att man gör det. Man kanske inte kan läsa allt men man kan bli bättre på några saker. Martin Hugo berättar om ungdomar med Aspergers Syndrom som kom in på IT-området och verkligen hittade sin utveckling. Plötsligt lärde de sig också mer om det sociala spelet och många kunde sluta med sin medicin. Så viktigt är lärandet och känslan av att man klarar av något. Att flera parter samarbetar om barnens obrutna skolgång ger förhoppningar om framtiden.

Att skolresultaten är den enskilt avgörande faktorn för hur det går för en människa senare i livet, är forskarna överens om. Därför är detta projekt mycket glädjande. Det blir intressant att se vilka resultat som kommer ur detta, när projektet förhoppningsvis permanenteras.

Fakta, SiSam:
SiS har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) utveckla och pröva en modell för obruten skolgång och stärkt skolförankring för de ungdomar som vårdas hos SiS.
Sisam är en samverkansmodell för obruten skolgång. Det bygger på samarbete mellan olika yrkesgrupper: socialtjänst, yrkesvägledare, rektorer, elevhälsovården, med flera.

SiSam har inspirerats av SkolFam som framför allt riktar sig till barn som bor i familjehem. Här är det barn och ungdomar på institution som är målgruppen.

SiSam har nu avtal med ca 60 % av Sveriges kommuner. Det finns en SiSam-ansvarig på alla SiS institutioner.

Läs mer om SiSam här

Caroline Bexius