Ett bra barnperspektiv men skolan saknas i ny LVU

Den 27 november lämnade Samhällets Styvbarn vårt remissvar till regeringens utredning om ny LVU. Vi välkomnar att utredningen tydligt sätter barnet i centrum men saknar skolan som kunde ha haft en mer framträdande roll.

Vi har därför i vårt remissvar understrukit att samhällsplacerade barn inte ska ha sämre hälsa eller skolgång än andra barn. Utredningen föreslår att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att stärka det tvärprofessionella arbetet kring placering av barn och unga, så att t ex hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan och skolan, samarbetar kring detta, och det tycker vi är ett bra förslag.

Däremot invänder vi mot utredningens förslag att när ett barn har varit placerat två år så ska placeringen omvärderas endast vid behov. Vi anser att formuleringen ”vid behov” kan öppna för att barnets långsiktiga placering i princip blir oåterkallelig efter tvåårsrevideringen. Vi vill därför ha ytterligare en tidsangivelse, t.ex. fyra år, innan formuleringen ”vid behov” blir aktuell.

Enligt utredningen ifrågasätter socialtjänster att det är de allmänna domstolarna, dvs tingsrätten som avgör mål om vårdnadsöverflyttning. De anser att de sällan får gehör där. Utredningen föreslår därför att regeringen ska se över om dessa mål istället kan prövas i förvaltningsdomstolarna. Samhällets Styvbarn motsätter sig inte en sådan översyn men anser att det finns ett demokratiskt värde i att allmän domstol fortsatt ska pröva vissa mål om vårdnadsöverflyttning. Socialtjänsterna måste istället bli bättre på att förklara behovet av vårdnadsöverflyttning utifrån ett barnperspektiv för tingsrätterna.

Utredningen anser att adoption bör uppmärksammas av socialtjänst i vissa fall. Samhällets Styvbarn har inget emot detta, om det är frivilligt från de biologiska föräldrarnas sida. Det finns, som utredningen kort säger, en formell möjlighet att de nya vårdnadshavarna efter en vårdnadsöverflyttning kan samtycka i de biologiska föräldrarnas ställe. Men tidigare utredningar av har sagt nej till att denna möjlighet ska användas, eftersom det skulle strida mot det allmänna rättsmedvetandet och bryta en lång demokratisk och juridisk tradition i vårt land.

Vidare har vi lyft fram att vi på Samhällets Styvbarn anser att de samhällsvårdade barnens hälsa och utbildning är en av de viktigaste barnfrågorna idag. Samhällsplacerade barn har märkbart lägre skolresultat än andra barn, trots likartade kognitiva förutsättningar. Medan 78-80 procent av alla barn har ett fullständigt grundskolebetyg, så har bara 57 procent av de samhällsplacerade barnen det. Medan ca 70 procent av alla barn får fullständigt gymnasiebetyg, så är det bara 28 procent av de sam-hällsplacerade barnen som får det. Dessa siffror för samhällsplacerade barn har presenterats av Socialstyrelsen i deras öppna jämförelser i år. Dessa siffror avser samhällsplacerade barn som är födda i Sverige; för utlandsfödda är siffrorna ännu lägre. För Samhällets Styvbarn visar detta på en strukturell diskriminering av samhällsplacerade barn i dagens samhälle.

Samhällsplacerade barn har också påtagligt sämre fysisk och psykisk hälsa, och gruppen har stora överrisker vad gäller självmord, missbruk, kriminalitet, bidragsberoende och tonårsföräldraskap.

Vi stöder de förslag som finns i utredningen om överenskommelser, samverkan och samarbets-avtal mellan intressenter i dessa frågor. Vi understryker det viktiga i förslaget att organisationer som företräder de samhällsplacerade och deras närstående bör ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i dessa överenskommelser.

Utredningen bedömer att det behövs fortsatt stöd för att stärka skolresultaten för placerade barn och unga och att regeringen ska överväga behovet av fortsatt stöd. Behovet av omfattande insatser är dock redan uppenbart, så vi skulle velat se skarpare formuleringar. De låga skolresultaten för samhällsplacerade barn är en strukturell diskriminering i vårt land. Det behövs omfattande åtgärder för att komma tillrätta med detta. Vi vill se att

  • SkolFam blir en nationell angelägenhet och inte, som nu, en angelägenhet för endast vissa kommuner.
  • Regeringen tillsätter en statlig offentlig utredning som tar ett helhetsgrepp på samhälls-placerade barn skolgång, från förskolan till högskolan.

Utredningen föreslår att stödet och hjälpen ska inriktas på frågor om ekonomi, boende, studier eller arbete. Detta är mycket viktigt, men ytterligare en aspekt bör uppmärksammas. Samhällsplacerade tenderar att tidigt bli föräldrar, speciellt i de fall de har bristande skol-utbildning eller låga skolresultat. Detta ökar risken för att deras barn i sin tur ska bli föremål för samhällsvård. För att bryta detta sociala arv bör stödet och hjälpen efter placeringen också om-fatta åtgärder för föräldrastöd åt dem som tidigt blir föräldrar.

Nödvändigt för den samhällsplacerade är också utvecklingen av en god självkänsla och själv-förtroende, samt förtroende för att samhället lyssnar på deras röster. Vi är därför positiva till att utredningen anser att Arvsfonden bör satsa särskilt på stöd till nuvarande och tidigare samhällsplacerades självorganisering i föreningar och andra former.

Läs vårt remissvar i sin helhet