Facklitteratur

Facklitteratur

Böckerna är sorterade på författarens efternamn. Klicka i den blå bokstaven för att komma direkt till din författare. Söker du en speciell titel så använd din dators sökfunktion.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

 

A

Anderson, Maja, Hur går det för 50-talets Stockholmspojkar?: en uppföljning av 222 vanliga skolpojkar och 100 Skåpojkar, Handbokskommittén, Stockholm, 1976.
Vid 1950-talets mitt undersöktes 222 Stockholmspojkar ur årskullarna 1939-46 noggrannt och jämfördes med 100 Skåpojkar. I denna rapport får vi veta hur det har gått för pojkarna. Deras yrken, utbildning, inkomster och deras kontakter med myndigheter av olika slag beskriv.
Se också Jonsson, Britt, och Jonsson, Gustav.

Aspelin, Mikaela, Sänder på tusen kanaler: en bok om borderline och dess nära samband med bipolär sjukdom och ADHD, 4., omarb. och fördjupade uppl., Recito, Norsborg, 2013.

B

Bakom fasaden: barn och ungdomar i den sociala barnavården berättar, Barnombudsmannen (årsrapport), Stockholm, 2011.

Berg, Magnus, Ett ömmande hjärta. Vidkärrs barnhem i Göteborg 1935-1976 och därefter, A-Script förlag, Göteborg 2014.

Bergenlöv, Eva, Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid, Nordic Academic Press, Lund, 2009.

Bergman, Ann-Sofie, Ett gott hem?: normer för en lämplig fosterbarnsplacering : barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-1935, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet (Lic.-avh. Växjö universitet), Växjö, 2007.

Bergman, Ann-Sofie, Lämpliga eller olämpliga hem?: fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under 1900-talet, Linnaeus University Press (avhandling Växjö: Linnéuniversitetet), Växjö, 2011.

Bergman, Helena, Att fostra till föräldraskap: barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900-1950, Acta Universitatis Stockholmiensis (Avhandling, Stockholms univeritet), Stockholm, 2003.

Björklund, Lisa (red.), Stiftelsen Göteborgs barnhus 1737-2010: [Barnhusets verksamhet och insatser för barn och ungdomar under närmare trehundra år], Stiftelsen Göteborgs barnhus, Göteborg, 2011.

Bäcklinder, Lo & Arnbom, Marit, Långt innan barnperspektivet: om barnen som samhället skulle skydda, Notis, Malmö, 2011.
Författarna har djupintervjuat tretton män och kvinnor. De har alla det gemensamt att de levt en del eller hela sin barndom i fosterhem eller på barnhem. Vissa har haft det bra och fått kravlös kärlek, men desto fler vittnar om övergrepp och både fysisk och psykisk misshandel. Två kvinnor som själva arbetade som fosterhemsinspektörer under 1970-talet berättar om hur verkligheten såg ut i den sociala barnavården.

C

Cocozza, Madeleine, Barn far illa!: en analys av bristerna i samhällets familjebygge, Carlsson, Stockholm, 2013.
I boken presenteras de tre nivåerna i barnskyddssystemet, hur en filtrering från anmälan till insats går till, den professionella nivån och utfall i den sociala praktiken. I boken presenteras också förslag till förändringar grundade på en problemanalys.

D

Dahlquist, John, Berättelsen om Lunds barnhem: historia och behandlingsmodell, Lunds barnhem, Lund, 2008.
Tidningsartikel om boken.

E

Eivergård, Mikael, Olofsson, Veronica & Vallström, Maria, På anstalt: andra minnen av det moderna, Jamtli förlag, Östersund, 2012.
Om olika anstalter i Jämtlands län 1870-1980, däribland barnhem, men också fattiggårdar, sinnesslöanstalter, ålderdomshem, alkoholisthem, fängelser, mödrahem, arbetshem, fångkolonier, och sinnessjukhus.

Ericsson, Kjersti, Samfunnets stebarn, Universitetsforlaget, Oslo, 2009.
Noen barn har til alle tider vært i en utsatt posisjon. Forfatteren kaller dem samfunnets stebarn. Med det mener hun barn uten forsørgere, eller med foreldre som ble ansett som dårlige oppdragere. Dessuten barn som sjøl tedde seg slik at samfunnet ikke godtok det. Gjennom åtte frittstående kapitler fortelles det om hvordan disse barna ble behandlet av det offentlige og av private organisasjoner på 1900-tallet og enda lenger tilbake. Omsorgen gikk hånd i hånd med kontroll og makt. Barns oppvekst gjennom historien er preget av skiftende ideer om barn og barndom.

F

Fredriksson, Anna & Kakuli, Anna (red.), Ett annat hemma: om samhällets ansvar för placerade barn, 1. uppl., Gothia, Stockholm, 2011.
I antologin Ett annat hemma – om samhällets ansvar för placerade barn samlas expertisen inom familjehems- och institutionsvården kring frågan: Hur kan samhället förbättra tillvaron och framtidsutsikterna för barn och unga som placerats och redan har ett svårt utgångsläge?

G
H

Hammarberg, Olle, Ensam i världen en liten parvel på väg mot helvetet, [Olle Hammarberg, Slite] 2007.
Hur orkar ett barn med sin situation när vuxna runt barnet försvinner eller sviker i förtroende? I självbiografin beskrivs ett utlämnat barn som sviks av de vuxna och växer upp på barnhem och i fosterfamilj. Författarens syfte är att, förutom att bearbeta de egna svåra upplevelserna, beskriva hur ett barn kan uppleva fosterhemsplaceringar och andra typer av ingripanden från samhällets sida

Hammarberg, Olle, Från helvetet mot himlen, [Olle Hammarberg, Slite], 2008.
Olle Hammarberg beskriver i denna sin andra bok sig själv, sitt liv och människor han mött. Hans refektioner får oss se in i ett liv av utanförskap och hur bristen på kärlek och omsorg sätter djupa spår. Olle Hammarberg gör sig i denna bok till tolk för många som upplevt utanförskapet och delat det med honom.

Hammarberg, Olle, Barnen som samhället sviker, Nomen, Visby, 2011.
”I den här boken försöker jag att peka på att det fortfarande finns barn som vanvårdas i vårt land. Jag hoppas att denna bok kan väcka debatt om dessa frågor. I boken medverkar också Gunilla Flodin som skriver och berättar om Far och Morförädrar,  samt Nora Laimani och Lena Andersson som båda ger sina egna berättlser om sina uppväxter och beskriver hur de blivit behandlade både negativt och positivt av samhället. Boken belyser en del av Socialtjänstens arbete med barnavårdsfrågor, barnkonventionen,  mänskliga rättigheter, brustna relationer, upprättelseutredningen, och ger förslag till åtgärder.”

Hamreby, Kerstin, Flickor och pojkar i den sociala barnavården: föreställningar om kön och sociala problem under 1900-talet, Umeå universitet (avhandling), Umeå, 2004.
Lagar och förordningar när det gäller den sociala barnavården har genomgående varit könsneutrala, men ändå har flickor och pojkar bemötts på olika sätt av den sociala barnavården. Detta visar Kerstin Hamreby utifrån historiskt material från åren 1896–1963. När sociala myndigheter har ingripit i en flickas liv, har hennes sexualitet och sexuella liv, till exempel antalet manliga bekanta ofta varit i fokus. För pojkar har det varit ett aggressivt och kriminellt beteende som medfört ett ingripande. Detta sätt att se på flickor och pojkar har varit bestående genom 1900-talet, och påverkat bemötande och behandling av unga i det sociala barnavårdsarbetet. Samhället har haft påtagligt olika regler för flickor och pojkar när det gällt vad som varit ett gott och ”anpassat” uppförande. 

Hazell, Bo, Resandefolket: från tattare till traveller, 2., [uppdaterade] uppl., Ordfront, Stockholm, 2011.
I Resandefolket. Från tattare till traveller skildrar Bo Hazell folket som var en av samhällets mest föraktade grupper. Han berättar om resandefolkets ursprung, språk, kultur, yrken och traditioner.

Holmlund, Sofia & Sandén, Annika (red.), Usla, elända och arma: samhällets utsatta under 700 år, Natur & kultur, Stockholm, 2013.
Bl.a. en artikel om änglamakerskor och en om flickor på arbetsstuga i Norrbotten.

Höjer, Ingrid, Fosterfamiljens inre liv, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet (avhandling), Göteborg, 2001.
Avhandlingens syfte var att söka kunskap om vad som händer då en vanlig ”privat” familj tar på sig uppdraget som fosterfamilj. Frågeställningarna är inriktade på relationer inom familjen, och hur dessa relationer har påverkats av fosterföräldraskapet. Studien har ett vuxenperspektiv; vad som händer i familjen beskrivs med utgångspunkt från föräldraparet, inte med utgångspunkt från deras egna barn eller deras fosterbarn.

Höjer, Ingrid, Föräldrars röster – hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem? Brukare och forskare samverkar, Allmänna barnhuset, Stockholm, 2007.
I denna skrift uppmärksammas föräldrar till barn i samhällsvård. I skriften presenteras dels föräldrarnas erfarenheter och kunskaper, dels forskning inom området.
I skriften understryks vikten av dialog med föräldrar om hur det kan vara att dela på föräldraskapet och deras behov av kunskap om föräldraskap. Finns endast för nedladdning.

Höjer, Ingrid, Sallnäs, Marie & Sjöblom, Yvonne (red.), När samhället träder in: barn, föräldrar och social barnavård, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012.
I När samhället träder in analyseras den sociala barnavården på flera nivåer och utifrån olika perspektiv. Boken behandlar barnavårdens organisatoriska ramar, de insatser de professionella har till sitt förfogande samt hur berörda barn och familjer uppfattar barnavården och dess arbete. I boken diskuteras också insatsers utfall och hur de kan undersökas.

I

Ingeborn, Torsten, Takebarn: en studie över utpensioneringen av fosterbarn från Göteborgs fattigvård under åren 1800-1920, [Michelsen], [Alingsås], 1989.

I’m sorry. Röster från särskilda ungdomshem: Barnombudsmannen 2010, Barnombudsmannen, Stockholm, 2010. Hur de intagna på SiS-hemmen ser på sin situation.

J

Johansson, Hjördis & Pettersson, Astrid, Hamna på fattighuset, Avantförl., Göteborg, 1975.
Om Gibraltar, Bracka och andra fattighus i Göteborg, där också barn var intagna.

Jonsson, Britt, En gång Skå-pojke-: en studie av 20 f d Skå-pojkars erfarenheter av Barnbyn Skå, Stockholms universitet (avhandling), Stockholm, 1990.

Jonsson, Gustav & Kälvesten, Anna-Lisa, 222 Stockholmspojkar: en socialpsykiatrisk undersökning av pojkar i skolåldern, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1964 (senast utgiven 1969).
Se också Andersson, Maja, och Jonsson, Britt.

Jönson, Ulf, Bråkiga, lösaktiga och nagelbitande barn: om barn och barnproblem vid en rådgivningsbyrå i Stockholm 1933-1950, 1. uppl., Tema (avhandling), Linköping, 1997

K

Kanger, Thomas, Stulen barndom: vanvården på svenska barnhem : ett reportage, Bonnier, Stockholm, 2014
Recension

Kleen, Else, Skyddshemmen, Bonnier, Stockholm, 1936.

L

Lennartsson, Rebecka, Hitta hem, Stockholms stadsmuseum, Stockholm, 2012.
Boken till Hitta hem-utställningen.

Lind, Judith (red.), Historien, barnen och barndomarna: vad är problemet? : en vänbok till Bengt Sandin, (Linköpings universitet) Linköping, 2009.

Ljungdahl Zackrisson, Barbro, Feriebarnets århundrade: Stockholmsbarn i ett landskap av ideal, rekreation och ekonomi 1900-2000, Stockholmia, Stockholm, 2012.

Lomfors, Ingrid, Förlorad barndom – återvunnet liv: de judiska flyktingbarnen från Nazityskland, Historiska institutionen, Göteborgs universitet (avhandling), Göteborg, 1996.

Lundberg, Ingvar, Utsatta flickor och pojkar: en översikt av aktuell svensk forskning, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Stockholm, 2005.

Lundström, Tommy, Tvångsomhändertagande av barn: en studie av lagarna, professionerna och praktiken under 1900-talet, (avhandling, Stockholms universitet), Stockholm, 1993.

Lundström, Tommy & Vinnerljung, Bo, ‘Omhändertagande av barn under 1990-talet’, Välfärdstjänster i omvandling : antologi från Kommittén Välfärdsbokslut., S. 289-336, 2001.

M

Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid & Änggård, Eva (red.), Barn, barndom och föräldraskap, Carlsson, Stockholm, 2009.
I denna bok medverkar 21 forskare från skilda forskningstraditioner. Utifrån olika perspektiv skriver de om en rad olika frågor: Hur gränserna för vad som är ett barn har dragits historiskt; betydelsen av barns insatser och arbete; barns ställning som medborgare; hur människor, verkliga och fiktiva, förhandlar positioner i de vardagsliv som levs i familjen, förskolan och skolan; synen på föräldraskap och hur föräldrar ser på uppfostran och barns behov.

Mattsson, Titti, Barnet och rättsprocessen: rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvångsvård, Juristförlaget (avhandling, Lunds universitet), Lund, 2002.

Mattsson, Titti, Barnet som subjekt och aktör: en rättslig studie om barn i familjehem, Iustus, Uppsala, 2006.

Mattsson, Titti, Rätten till familj inom barn- och ungdomsvården, 1. uppl., Liber, Malmö, 2010

N

Nordenfors, Monica, Ett reflexivt syskonskap: en studie om att växa upp tillsammans med fostersyskon, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet (Avhandling Göteborgs universitet), Göteborg, 2006.

Nyman, Anders & Svensson, Börje, Pojkmottagningen: sexuella övergrepp och behandling, 2., rev. uppl., Rädda barnen, Stockholm, 2002.

Nyman, Anders, Att lära av vanvård i den sociala barnavården, 1. uppl., Gothia, Stockholm, 2012.
Anders Nyman arbetade i Vanvårdsutredningen (2006-2001). Detta är hans sammanfattning av utredningen och kommentarer till resultaten.

O

Ohrlander, Kajsa (red.), Barnhus: om räddningsanstalter, barnhem, idiotanstalter, uppfostringsanstalter i Norden från 1700-talet till våra dagar, Allmänna barnhuset, Stockholm, 1991.

P

Pipping, Lisbeth, Familjehemsboken: frågor, fakta och personliga berättelser, 2. uppl., Gothia, Stockholm, 2013

Q
R

Raftery, Mary & O’Sullivan, Eoin, Suffer the little children: the inside story of Ireland’s industrial schools, New Island, Dublin, 1999 (även andra upplagor finns).
Mary Raftery är den journalist som med en serie tv-program 1999, ”States of Fear”, gav upphov till den irländska upprättelseprocessen. I denna bok varvar hon historien om de irländska arbetsskolorna med tidigare omhändertagnas egna berättelser.

Rakt från hjärtat: tankar och idéer från barn och ungdomar placerade i samhällets vård, 1. uppl., Rädda barnen, Stockholm, 2005.

Rasmusson, Bodil & Regnér, Margareta, Ett utvalt hem till ett utvalt barn: familjehemsutredningar och socialt arbete i praktiken, 1. utg., Natur & kultur, Stockholm, 2013.
”Ett utvalt hem till ett utvalt barn är den första boken som noga beskriver de två dominerande utredningsmodeller som används inom utredning och utbildning av familjehem i Sverige: Kälvesten och PRIDE. Innehåll, metoder, teori och bakgrund i de två modellerna analyseras utifrån aktuell forskning, men ges även en tydlig förankring till praktiken genom intervjuer med yrkesverksamma inom området.”

Rossi, Tapani, Räddade till livet: om en stor svensk hjälpinsats för Finlands barn 1939-1949, Tapani Rossi, Höör, 2008. Om de finska krigsbarnen.

Runcis, Maija, Steriliseringar i folkhemmet, Ordfront (avhandling Stockholms universitet), Stockholm, 1998.

Runcis, Maija, Makten över barnen: [tvångsomhändertagande av barn i Sverige 1928-1968], Atlas, Stockholm, 2007

S

Sallnäs, Marie, Barnavårdens institutioner: framväxt, ideologi och struktur, (avhandling, Stockholms universitet) Stockholm, 2000.

Schött, Johan, Andras barn, mina ungar: att driva jour- och familjehem, Johan Schött, Spånga, 2014.
Bibliotekstjänst skriver om boken: Författaren Johan Schött har mångårig erfarenhet av arbete med barn, både som lärare och som verksam i jour och familjehem. I boken delar han frikostigt med sig av sina erfarenheter och ger många konkreta tips och råd. Läsaren får också träffa några av alla de barn vars öde har berört författaren särskilt djupt. På ett personligt och lättfattligt sätt skildrar han här sitt möte med dessa barn. Förtjänstfullt presenterar författaren också idéer på hur jour- och familjehemsvården skulle kunna förbättras. Familjer som vill öppna en dörr för barn som har det svårt kommer att ha behållning av boken, men även andra som vill få fördjupad kunskap i ämnet.

Sköld, Johanna, Varför fosterbarn?: fosterhemsplacering genom Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå 1891-1926, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet (licentiatavhandling), Stockholm, 2003.

Sköld, Johanna, Fosterbarnsindustri eller människokärlek: barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890-1925, Acta Universitatis Stockholmiensis (Avhandling Stockholms universitet), Stockholm, 2006.

Sköld, Johanna, Fosterbarnens ö: Prins Carls uppfostringsinrättning och verksamheten på Gålö : 1830-1939, Stockholmia, Stockholm, 2012.

Sköld, Johanna, ‘Vanvård till döds: om änglamakeri vid sekelskiftet 1900’, i: Holmlund, Sofia & Sandén, Annika (red.), Usla, elända och arma: samhällets utsatta under 700 år, Natur & kultur, Stockholm, 2013, S. 233-253.

Sköld, Johanna, Söderlind, Ingrid & Bergman, Ann-Sofie, Fosterbarn i tid och rum: lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård ca 1850-2000, Carlsson, Stockholm, 2014.
Boken ger en bred översikt över drygt hundra års fosterbarnsvård i Sverige med fokus på hur fosterbarnsvården organiserats och relationen mellan nationell lagstiftning och lokal praktik.  Boken behandlar begreppet fosterbarn, lagstiftning, antalet fosterbarn och fosterbarnens geografiska spridning. Den tar upp privat fosterbarnsvård, ger exempel på orter som tagit emot många fosterbarn och hur tillsyn och kontroll organiserats.  Boken visar på såväl kontinuitet som förändringar i fosterbarnsvården och lyfter fram samhällsförändringar som på olika sätt påverkat fosterbarnsvården.

Sundkvist, Maria, De vanartade barnen: mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903-1925, Hjelm, (avhandling, Linköping), Uppsala, 1994.

Sundstedt, Kjell, Till Gertrud: en berättelse om tvångssteriliseringar i Sverige, Frank, Stockholm, 2009.

Svensson, Kerstin, Socialt arbete med brottsoffer: sympati, empati och organisering, Carlsson, Stockholm, 2006.
Årligen polisanmäls i Sverige över 1 miljon brott. Idag finns drygt hundra brottsofferjourer fördelade över hela landet. Här beskrivs brottsofferjourernas verksamhet. Samtidigt ges en grund för kritisk reflektion över vad stöd åt brottsoffer innebär och hur den kan utformas och organiseras.

Söderlind, Ingrid, Barnhem för flickor: barn, familj och institutionsliv i Stockholm 1870-1920, Stockholmia, (avhandling, Linköping), Stockholm, 1999.

Söderlind, Ingrid & Engwall, Kristina (red.), Barndom och arbete, 1. uppl., Boréa, Umeå, 2008

T
U
V

Vinnerljung, Bo, Fosterbarn som vuxna, Arkiv, Lund, 1996.
Vinnerljungs epokgörande avhandling. Innehåller mycket statistiska resonemang.

Vinnerljung, Bo, Svensk forskning om fosterbarnsvård: en översikt, 1. uppl., Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS), Stockholm, 1996.

Vinnerljung, Bo, Kyhle Westermark, Pia & Sallnäs, Marie, Sammanbrott vid tonårsplaceringar i fosterhem och på institution, Stockholm, 2002 (1. uppl. 2001).

W

Westberg, Monica & Tilander, Kristian, Att lära av fosterbarn: åtta års arbete med intervjuer med före detta fosterbarn, Stiftelsen Allmänna barnhuset, Stockholm, 2010.
I åtta år har man intervjuat tidigare fosterbarn i Karlstad.

X
Y
Z
Å
Ä
Ö

Öhman, Annica, Barnen från Källbäck: dokumentär om ett barnhem, 1. uppl., Acasord, [Stockholm], 2006.
Barnhemmet Källbäck startades 1900 av fattigvårdsstyrelsen i Gävle som en asyl för barn. Verksamheten utökades med mödra- och spädbarnshem och upphörde 1970. För många blev Källbäck en kort anhalt på vägen tillbaka till föräldrar eller till fosterhem och adoption. Underlaget till boken är sekretessbelagda handlingar och intervjuer med män och kvinnor som vistades på Källbäck.