Den blomstertid nu kommer….

I veckan som gick höll skolor och gymnasier sina avslutningar för skolåret. ”Idas sommarvisa” och kanske även ”Den blomstertid” har sjungits av förväntansfulla röster. Tusentals har gått ur grundskolan och börjar i höst gymnasiet. Tusentals har slutat gymnasiet och från lastbilsflak, som kört genom våra samhällen, låtit oss veta att de är bäst i världen. Det är dem väl unnat.

skolavslutning_1

Bland de som nu ser fram mot sommarlov, och kanske sommarjobb, finns också samhällsplacerade barn och ungdomar. De är många – i snitt en i varje klass.

De som slutat nian eller gymnasiet har fått sina betyg. Får de fullständiga betyg så öppnas framtiden för dem, till arbete eller vidare studier.
Ett fullständigt betyg är särskilt viktigt för de som är samhällsplacerade, i familjehem, HVB-hem eller ungdomshem. I sin genomgång av vården av placerade barn och unga skrev Socialstyrelsen 2013:

”Låg utbildningsnivå ökar risken för ohälsa och en rad olika sociala problem, till exempel självmord, missbruk, kriminalitet, bidragsberoende och tonårsföräldraskap. Bland barn och unga som är placerade i barn- och ungdomsvården är riskerna för framtida hälsorelaterade och psykosociala problem mycket höga. Hur de lyckas i skolan är den enskilt viktigaste faktorn för hur det ska gå för dem senare i livet.” (Vård och omsorg om placerade barn, Socialstyrelsen 2013, s. 27)

Det finns siffror på hur ofullständiga eller låga betyg ökar riskerna senare i livet för samhällsplacerade barn:

• De har sex gånger högre risk för självmord och självmordsförsök.
• Sju gånger högre risk för narkotikamissbruk.
• Fem gånger högre risk för alkoholmissbruk.
• Åtta gånger högre risk för allvarlig kriminalitet.
• Fyra gånger högre risk för att bli tonårsförälder.
• Tio gånger högre risk för att vid 25 års ålder vara beroende av ekonomiskt bistånd.
(Siffrorna är från: Anders Nymans bok Att lära av vanvård i den sociala barnavården, Gothia förlag 2012, s. 169.)

Dessa risker halveras om barnen får fullständiga eller medelbetyg. Det går alltså att göra något åt detta, som Skolfam-modellen visar.

skolavslutning_2

Nyligen kom senaste statistiken från Socialstyrelsen om samhällsplacerade barns vård, hälsa och skolgång. Det är till stor del en beklämmande läsning.

Medan 88 procent av alla barn har fullständiga betyg från grundskolan, så gäller inte detta för de samhällsplacerade barnen. Av de barn som varit placerade hela årskurs 9, och som var födda i Sverige, så har bara 57 procent fullständiga grundskolebetyg och möjlighet att söka till gymnasiets nationella program. Ännu sämre resultat fick de som var födda utomlands.

Detta betyder att samhället, som har ansvaret för de placerade barnen, inte sköter sitt jobb! Enligt Barnkonventionen och Skollagen har dessa barn rätt till fullgod utbildning. Men de får inte det.

Socialstyrelsens statistik innehåller siffror för de olika kommunerna i landet. Det går att se vilka kommuner som sköter detta sämst, och vilka som inte sköter det lika dåligt. Men ingen kommun når upp till genomsnittet för barn i Sverige. Bäst lyckas man i Kungsbacka, Falkenberg, Sollentuna och Ronneby, där 70-76 procent har fullständiga grundskolebetyg och behörighet till de nationella programmen.
Sämst i landet är Ljungby i Kronobergs län och Hässleholm i Skåne län. I båda dessa kommuner får endast 34 procent av de placerade barnen (födda i Sverige) fullständigt grundskolebetyg.

Enligt skollagen ska kommunerna ”systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen”. Därför pågår i Ljungby, liksom i alla kommuner, ett ”kvalitetsarbete”. Detta arbete avsätter fina ord. Så heter det i kommunens senaste kvalitetsdokument (pdf): ”I Ljungby kommun ger vi våra barn, ungdomar och studerande bästa möjliga förutsättningar i livet – vilket leder till att alla når målen.” Det är uppenbart att skolan i Ljungby, liksom Hässleholm och andra kommuner i landet, är ett jättelikt ”förbättringsområde”.

Hur ser det då ut i de olika länen och kommunerna i landet? Nedan finns en sammanställning länsvis. Först ges siffrorna för varje län, och därunder siffrorna för kommunerna. Listan omfattar inte alla kommuner, eftersom Socialstyrelsen inte redovisat siffror med statistisk osäkerhet. Det är t.ex. kommuner med färre än 20 samhällsplacerade barn. Men många av landets kommuner finns med i listan. De medlemmar vi har på dessa orter får gärna använda sig av siffrorna för att ställa kommunpolitikerna till svars – för det är de som är ansvariga.

2015-06-16
Benny Jacobsson

Tabell: Andel av de placerade barnen som har fullständigt grundskolebetyg och behörighet till nationella program på gymnasiet. Avser de som varit placerade hela årskurs 9 och som är födda i Sverige.

placerade_grundskola_kommuner

2 kommentarer till “Den blomstertid nu kommer….

  1. Bra att få så tydlig information. Dessa dystra siffror måste ändras ,man kan inte tillåtas förstöra många ungas liv ostraffat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *