Yvonnes Blogg

En resa som väckte känslor, tankar och kärlek  !!!!

Är nu hemma efter min 14 dagar långa, intensiva resa genom Norrland, med dess underbara människor och natur.  De som har facebook har kunnat följa mig på resan, dag efter dag, då jag skrivit lite text och lagt ut bilder där. Nu är det dags att försöka summera denna resa, smälta alla intryck och förmedla lite bilder till er, alla kära styvbarn, runt om i vårt avlånga land, särskilt det lååånga vackra landet Norrland. Jag har sett så otroligt många vackra platser, små fina städer, tysta landskap och så alla dessa vattendrag och älvar överallt, tycker att norrland består av världens största sjö, havs och strandmirakel, världens nioende underverk, grattis alla norrlänningar !!!!

Strimma (min schäfertik ) och jag påbörjade vår resa tisdag den 3 juli, 13.00. Vi anlände efter flera strövturer och bad till Norrköping på kvällen där vi sov över på ett vandrarhem och besökte Motala Ström och Norrköpings vackra parker. Där har Göteborg mycket lära sig, så vackra parker, blomsterarrangemang och plaskdammar för alla barn.

Vackra parker, det är Norrköping det.

Nu tog vi oss sakta men säkert lite längre upp mot Norrland. bestämde mig för att köra lite inåt landet och besöka en medlem i Hassela. Så vansinnigt vackert landskap det var inåt landet, just det där som vi saknar i nere i Göteborg, höga berg och djupa dalar, milsvida vidder, utsikt som man kan vara beredd att betala för, så hänförande vackert. I Hassela mötte jag på en liten vägloppis, blev guidad till och omkring Hasselakollektivet, som nu visade sig vara uppköpt upp av ett stort bolag. Träffade några ungdomar som tjärade bryggan, rensade sly nere vid sin sjö och kanske väntade på att äntligen få ”återvända hem”. Hoppas att Hassela möter dessa unga med kärlek och respekt, en bristvara som lyste med sin frånvaro för de flesta av oss äldre Styvbarn och också mer vanligt även idag, för dagens omhändertagna barn o unga, det måste bara bli bättre.

Vägloppis

För mig som förbundssekreterare, skulle det första av mina sju inplanerade styvbarnsmöten i Norrland, inträffa i Umeå. Det var med lite spänning och osäkerhet jag gick till detta första möte. Hur skulle det bli, skulle de tycka att det var okey att en göteborgare dök upp så här, som gumman i lådan ? Carmencita som jag bodde hos i Umeå, i dagarna två, hade ringt medlemmar, vi hade skickat ut kallelse, men med väldigt kort varsel och den enda person jag kände lite sedan tidigare, förutom Carmencita, var Willy, som hade meddelat att han inte kunde närvara. Vi hade mötet i Holmsund, en liten vacker ort, i havsbandet, strax före Umeå. Trots lite svag planering, allt på grund av mig, så kom nio personer plus några sympastisörer, några hade kört åtta mil för att kunna närvara på träffen, det ni !! Det var ett så fint möte, många frågor och funderingar runt upprättelsen, dokumentationen och blivande ansökningar, hur det nu arbetas vidare, vilket arbete som görs i Stockholm, hur man kan komma igång än mer i Umeå, tips och råd flög runt bordet, timmarna flög iväg. Jag var så imponerad av dessa medlemmar, allt engagemang och tankar runt sin egen historia men också deras önskan att förbättra för dagens omhändertagna barn och unga. Efter mötet var vi några som gick iväg på hundpromenad och hundbad i den närbelägna sjön. Tack Umeå, alla medlemmar och stort tack från Strimma och mig till Carmencita för din gästfrihet!!

NORRLÄNDSKT HUNDBAD

Nu bestämde jag mig för att försöka ta mig upp till Haparanda, till finska gränsen, och verkligen känna att jag var så långt upp jag kunde komma längst kusten. Nästa möte skulle vara på måndag och jag hade två dygn på mig att hinna Umeå-Haparanda- Luleå. Tänk att avstånden här uppe inte alls känns lika långa som i södra sverige. När jag passerade  Kalix och fick chans till en kort med givande träff med Jim och hans fru var det en så bra känsla. Vi satt vid Kalix älv, pratade gamla barnhems och fosterhemserfarenheter, gråt, kärlek och att livet ibland faktiskt kan bli riktigt bra till slut!

Bastubåt på Kalix älv

Vägen gick nu upp till Haparanda. Så intressant att se så många ortsnamn, nu på både finska och svenska. Vi stannade lite här och där, såg oss omkring, kollade mygginvasionen och njöt av det strålande vädret. I Haparanda hade jag stämt möte med ett att våra styvbarn, Jan-Erik, utanför Ikea. Fick berättat för mig att detta är ett av Ikeas mest vinstdrivande varuhus. Hit kommer människor från Ryssland, Norge och Danmark för att handla. Vi for till Kokkolaforsen, hade ingen aning om vad det var men blev så glatt överraskad. Här har människor i över hundra år håvat in Sik.Man köper en brygga på auktion på våren. Denna sätts sedan ut i forsen och där kan du då stå och fånga din sik. Det var ett fantastiskt skådespel, både på svenska och finska sidan. Bara älven skiljer våra länder åt. Forsen dånar, solen lyser, massor av fisk, fåglar och människor.

Här fick Strimma en kompis, Rassel, Jan-Eriks Jack Russelterrier, tolv år gammal, men full av glädje och lust.

Rassel o husse

Efter vår utflykt åkte vi hem till Jan-Erik och brassade käk, ungsbakad falukorv, färskpotatis och sallad. Så gott det smakade. Vi satt länge och pratade om livet, våra barn, våra barndomsminnen, men det blev ju aldrig mörkt, bara lite mindre soligt. Vid 01.30 strålade solen återigen för fullt när jag somnade. Dagen efter for vi till Länkarna och lämnade styvbarnsmaterial, sen åkte vi till ”Giraffstallet”. Så kallas i folkmun Haparanda kyrka. Den var sannarligen orginell, hög, smal men så vacker inuti. Tog ett känsligt farväl av min värd och så var vi återigen på vägarna, denna gång mot Luleå.

 

I Luleå hade vår förbundsordförande förbokat lokal hos IOGT/NTO i centrala Luleå. Var och köpte kaffe, bröd och pålägg. Hur många skulle komma, hur skulle det bli ? Mötet skulle börja kl 18.00 men redan halv sex dök första medlemmen upp, Irene. Tur var det, för Irene var så snabb i köket, hittade allt vi behövde och langade ut koppar och fat i rasande fart. Tack Irené. Det kom tolv förväntansfulla medlemmar, från när och fjärran. Jösses så långa resvägar de har däruppe. Frågorna var många, ideérna ändå fler, skratten rullade runt borden, minnen, gamla barndomsvänner som återsågs efter många, många år och vi redde nog ut de flesta frågorna. Gruppen bestämde sig för att fortsätta att träffas varje månad och två medlemmar skulle ta lite extra ansvar för att möten blir av och att de så småningom kan bilda en lokalförening. Mötet tog 3,5 tim och fortsatte säkert en halvtimme utanför lokalen, efteråt. Lycka till alla goa medlemmar ! Återkommer nog nästa år till er, det var så trevligt !!!

Morgonen efter ringde jag Siv Jalonen och berättade att jag var på väg till henne och Skellefteå, spännande. Vi träffades redan mitt på dagen, Siv visade mig till ett skönt ställe längs älven där vi fikade, handlade loppisgrejer och planerade kvällens möte. Siv är lokalombud i Skellefteå, sitter i riksförbundets styrelse och kämpar på med sin grupp. Hon trodde inte att det skulle komma så många på kvällen eftersom det var ett möte med kort varsel och många är inte hemma mitt i semestertider. Siv hade kontaktat lokala tidningen ”Norran” så vi stack dit också för en intervju och fotografering. Roligt.  Efter en heldag tillsammans åkte vi till träffen som var på ett fint café. Ingen hade kommit när vi anlände och jag tittade på alla gäster som kom, tänk om de inte visste vilka vi var………Benny hade skickat ut kallelser till hela länet och säkert kände inte Siv precis alla. Så småningom kom en medlem, men vi hade mkt bra samtal, uppdaterade oss om uprättelseprocessens gång, jag gav lite råd om hur man bäst söker sina barndomshandlingar och kvällen gick fort. Fick bra information om kommunen, instutioner och skolor. Var glad över att möta Siv och Billy och ser fram emot att träffa Siv i Stockholm i september. Tack Skellefte !!

Nu känns det verkligen att jag är på väg söderut, kvällarna är inte fullt lika ljusa, vägen går hemåt, men min glädje och lust att se nya vyer, möta nya medlemmar är lika stark om inte starkare. Hittills har det varit så fina möten, har fått vänner för livet och resan för mig hela tiden mot nya mål. Så skönt att få åka så här med allt framför mig, hela tiden…..Nästa träff skall ske i Sundsvall 12 juli, jag är full av förväntan. Har haft kontakt med två lokalombud där, Anne och Jan-Olof och skall snart få träffa dem. I Sundsvall har Jan-Olof ordnat med lokal i RSMH. Träffar J-O lite tidigare på dagen, han hjälper mig att hitta en skoaffär, då mina gympadojor är helt genomblöta efter en lång promenad över stora fält i närheten av Sundsvall. Det blir chockrosa gympadojor för 150 kr, torra och bra inför kvällens möte. Vi åker också upp på ett stort friluftsområde med utsikt över staden, vackert så det förslog. Vi handlade fika och tog oss till lokalen. En av RSMH:s medlemmar var på plats och öppnade samt lovade att hjälpa oss med fikat och disken efteråt. Det kom åtta medlemmar, vi gick igenom styvbarnsföreningens mål, upprättelsen, framtida frågor och föreningsarbete. Vi var inte klara förrän tre timmar senare, då nöjda med varandra och med stor arbetslust inför framtiden.

 

 

Sommaren står för dörren. med den stor glädje och ibland stor sorg, låt oss hjälpa varandra, stötta, träffas, ringa ett samtal, fika ihop. För min del skall jag ut på en längre resa, mot Norrland. Träffa styvbarnsföreningar och ombud från Hudiksvall till Luleå. Har inte rest så långt norrut förr så det känns som ett riktigt äventyr för mig. Skall bli fint att möta systrar och bröder i Sundsvall, Ö-vik, Umeå, Skellefteå och Piteå. Tar med mig min fina kamrat och bästa vän, schäfertiken Strimma, förhoppningsvis blir det några timmar varje dag i Norrlandsnaturen, för oss två. Ni som bor uppigenom dessa trakter, hör gärna av er, så vi kan ordna träffar med våra medlemmar. Önskar er alla en bra sommar och hoppas att vi ses igen till hösten i våra respektive lokalföreningar runt om i Sverige,. I Göteborg skall vi ha två träffar under sommaren. med grill och promenader, bara för att det är så himla härligt att ”tjötas” vid ett tag. Kram till er alla från Yvonne Palm

Så har vi i Gbg fått stå värd fär Riksförbundets årsstämma. Det var otroligt roligt, stort arbete och en logistik som hette duga, men efter två fantastiska dagar är vi helnöjda. Jag vill tacka alla som hjälpt till, som arbetat med alla förberedelser och sist men inte minst, stora tack kramar till Stadsmissionen som upplät fina St Johanneskyrkan till oss, serverade oss alla goda mackor, kakor och tårtor samt bistod oss med excellent ljud, Inledningstalade gjorde till vår stora glädje Anneli Hulthén, tack, vi kände alla att Anneli både förstod och respekterade våra erfarenheter. Lägger en blogg här nedan där vi kan läsa Annelis egna tankar…..

Samhällets styvbarn     

Posted on 03/10/2012 by Anneli Hulthén

Idag hade riksorganisationen ”Samhällets styvbarn”sitt årsmöte här i Göteborg. Platsen var Johanneskyrkan, som med sin öppna famn är en av de mest inkluderande platserna i stan. Samhällets styvbarn bildades 2004 och föreningens medlemmar är människor som vistats på barnhem eller i fosterhem och vars uppväxt knappast har varit älskvärt eller värdigt.

Många vittnar om sexuella övergrepp,misshandel, bristande skolgång och lika bristande omsorg. Några av livsödena har jag läst om tidigare och det är svårt att förstå att det som vuxna människor har gjort mot barn är verklighet. Men Samhällets styvbarn är det levande beviset på denna fruktansvärda historia.

Barn väljer inte sina föräldrar eller sin uppväxt miljö. Vi är som barn utelämnade till de vuxna som finns i vår närhet. Barn är lojala, de skyddar och älskar dem som finns i deras omgivning. När ett barn tas från sina föräldrar är det ett av det värsta som kan hända. Om det av olika omständigheter ska göras måste det göras till något som gör livet lättare och bättre för barnet. Inte sämre, inte än kärlekslösare, inte mer förnedrande. Men så var det. Under årtionden blev 1000tals barn misshandlade och misskötta.

En ursäkt är det minsta som samhällets styvbarn kan få. Jag hoppas att vi i fortsättningen kan föra dialogen på hur vi kan förhindra att det händer igen och hur föreningens erfarenheter och kunskap kan användas för att ge barn en annan start än vad föreningens medlemmar har fått.

//Anneli

Hejsan alla vänner, så har vi haft årets första möte i Gbgs lokalförening. Trodde inte det skulle komma så många detta första möte för året, men ack vad jag bedrog mig. Det var många som ville ses denna kväll, vi fick till slut flytta in i angränsande loakl för att få plats. Skönt att träffas igen, många gamla och två, tre nya ansikten, underbart !!! Dagen till ära hade en våra medlemmar med sig nybakade kakor och bjöd på, utöver de smörgåsar som några av våra medlemmar alltid gör iordning och bjuder på. Gott!! Vi hade även besök av Röda Korset som samarbetar lite med oss samt två barnhemsbarn, Barbro och Bärbel som informerade om en Workshop de tänker anordna den 10 mars i Gbg, på temat ”Bearbeta och lämna gamla trasigheter”, kontakt med dem går via mobil, 0735-007285 eller barbela.andersson@gmail.com

Jag informerade om en intressant förening ”Kulturgruppen för resandefolket-Göteborgsregionen” . Många av oss i föreningen har resandebakgrund och adress till deras förening är www.kfrg.net eller om man vill ringa Frtitz Rosendahl 042-154153. Vi planerar att bjuda in dem till oss under våren.

Vi pratade gamla minnen, tittade på foton, pratade om Upprättelsens ev framsteg, funderade över om vi skall ha ett samkväm med dans ngn kväll, pratade om kommande årsmötet 16 februari och om stora mötet, Riksförbundets Årsstämma 10 mars, som sker i Göteborg i år. Genom en av våra medlemmar har vi fått lov att vara i St Johanneskyrkan, Stigbergsliden, den 10 mars 2012.

Vi ses igen den 16 februari då en ny medlem, Stephanie, kommer att spela flöjt för oss en stund, vi håller årsstämma, väljer ny styrelse, ny valberedning och nya revisorer, vi hoppas på att vår kassör har öppnat sin plånbok lite så vi kan få något extra gott denna kväll.

tack alla för att ni finns, att vi hjälps åt och ger varandra stöd och styrka, tveka inte att höra av er om ni funderar på något, Kram Yvonne

Hej alla, nu är det äntligen klart med mötesdatum under våren, varmt välkomna alla medlemmar och sympatisörer.

Vi ses idag samt 16/2, 15/3, 12/4, 10/5 och 7/6 kl. 18.00 i Café Beda, Hagakyrkans församlingshem, väl mött !!!

Hej alla, årets första möte är på torsdag den 26 januari 18.00. Café Beda, Haga försmalingshem.

Årsmöte för Göteborg hålls den 16 februari kl 18.00, Café Beda, haga församlingshem.

Riksförbundets årsstämma hålls i Göteborg i år och inträffar lördag den 10 mars, plats meddelas senare. Det blir mycket roligt för oss göteborgare att få ta emot ombud från hela Sverige, ta fram möteslokal, bjuda in inledningstalare, ordna praktiskt under hela dagen, fixa sängplatser för långväga besökare o.s.v. kort sagt vara med och  genomföra en väl arrangerad dag. Ni som känner att ni kan bidra med hjälp kan väl säga till på något sätt, på möte eller via blogg o telefon. Vi hörs snart igen, allt gott från Yvonne Palm

Hej och välkomna till Göteborgsbloggen av Samhällets styvbarn. Vi har nu varit aktiva i drygt två år i Göteborg. Föreningen träffas ca en gång per månad, alltid torsdagar, i Hagakyrkans Församlingshem, Haga Kyrkogata 30. Vi brukar vara mellan 10-30 personer som pratar, skrattar, är tysta eller hur vi nu än känner oss den dagen. Alla är välkomna och ibland kommer man varje träff ibland orkar man inte, allt är okey. På sommaren har vi promenerat ibland, vi planerar att kanske gå på teater ihop någon gång eller andra sociala trevliga saker att göra tillsammans. Vi håller oss också uppdaterade om vad som händer med upprättelsefrågan, bjuder in intressanta föreläsare och har ibland besök av medlemmar från övriga orter i Sverige. För många av oss har denna förening betytt väldigt mycket, att få möta människor med samma bakgrund som en själv, att inte behöva förklara, alla vet vad det handlat och handlar om, vi vet att det är sant, det vi känner och det vi varit med om, vi är alla både lika och olika. Varmt välkommen till oss, varje ny person är en gåva, en källa till glädje, nästa varje möte dyker det upp en ny vän, så härligt !! Vänligen Yvonne Palm

Hej och välkommen till min blogg